Där sade dom att Mariehamns församlings medlemmar bara minskar och minskar. I inslaget låter det som om att det är något väldigt dåligt. Jag anser dock att det är något bra. Folk har insett att deras religiösa övertygelse, om de har någon,  inte går i hand med kristendomen och vissa tror inte ens på en Gud. De kanske bara tror på en annan högre makt. Det är ju helt okej, varför förhindrar man någon till att tycka så? Inte ska kyrkan hålla sådana personer som inte tror på vad kyrkan predikar om i församlingen och ta pengar från dem!!! Detta är sanslöst. Folkets åsikter har väl ändå högsta prioritet och det är en själv som ska bestämma. Det är väldigt bra att folk får bestämma över deras liv och istället satsa pengarna på något annat, vettigare.

Jag är säker på att om Jesus skulle finnas idag, skulle han ta en bulldoozer och riva alla kyrkor. Man behöver inga kyrkor för att ha en religiös övertygelse.

Men gemenskapen då? Jo, den har vi nästan hela tiden. Internet, skolor, mediskurser, olika möten, speciella händelser på stan, osv. Gemenskapen kommer aldrig att ruttna. Det är den vi lever på.

Det är mycket uselt. Stor kritik till landskapet Åland; myndigheterna, de har inte ansvar på radioaktiviteten av landskapet Åland. De har inte ens radioaktiva mätapparaturer, speciella mätinstrument för att kontrollera radioaktiviteten i de vackra byarna.Vi lever i paradiset, men under ytan faller folket som flugor sjuka av cancer. Det spelar ingen roll om ålder, vi faller allihopa. Ingen verkar ta hänsyn till det åländska folket längre. Jag oroar mig för framtiden. Jag är oroad över den nya generationen som vi lämnar bakefter. Men man vet absolut ingenting om vad som kan inträffa. Vi föreställer oss inte. Imorgon, imorgon, imorgon, då är det alldeles för sent.

Så tänker min farmor som också drabbats av cancer. Hon har varit mycket sjuk.

Nordkorea utförde ett kärnvapentest natten till idag.

Senaste gången var 2006 och då var det också Nordkorea. Provsprängningen "kommer att bidra till att slå vakt om vår suveränitet och socialism och garantera fred och säkerhet på den koreanska halvön med omkringliggande region", enligt uttalandet. Men det ligger något speciellt i det. Vi kommer veta vad om det blir kärnvapenkrig och vi kommer inte veta något om det fortsätter så här, som om det fortfarande skulle vara kalla kriget.

Och jag skall låta tecken synas på himlen och på jorden: blod, eld och rökpelare. Solen skall vändas i mörker och månen i blod, innan HERRENS dag kommer, den stora och fruktansvärda. (Joel 2:30-31).

Se slutet!!

Jag kom just hem från stugan där vi övernattade efter Brändöäventyret och firade min brorsas födelsedag. När jag såg vad som hade kommit på posten, insåg jag att jag hade fått svar av Ålands kulturdelegation. Jag såg att jag hade beviljats få 1000 € i understöd!!! :D:D:D Nu är det bara att inhandla en ny filmkamera och filma så DV-banden bara ryker. Ska se vilken kamera jag ska köpa bara, kanske samlar ihop lite mer pengar nu i sommar till en bra kamera.

NATO(North Atlantic Treaty Organization) är jag kritisk till. Det är egentligen skapat för att trygga säkerheten men allt NATO hittils gjort är att brutalt föra krig i Afghanistan, öka misstänksamheten bland världens länder och slösa pengar! Jag kallar det inte att öka säkerheten. Dessutom använder sig NATO av hotelser, i form av kärnvapen. För det första är säkerheten inte tryggad av kärnvapen (och för det andra borde inte kärnvapen finnas).

NATO står för 70% av alla pengar som förfogas till krigsändamål. Tänk om de pengarna skulle gå åt de fattiga i Afrika istället? Eller för att reducera växthusgasutsläppen... Därav mitt uttryck:

Den mänskliga mångfalden rubbar den biologiska mångfalden.

I alla fall.  Den 8-16 juni står Sverige som värd för en stor militär NATO-övning, "Loyal Arrow". Den leds och planeras av Nato. Det är första gången det sker en ensidigt Natoledd övning i ett icke-Natoland. Sverige hör inte till NATO. Övningen innebär att Sverige ger upp kontrollen och lägger över makten på Nato. Nato bygger på kärnvapenavskräckning. Sverige medverkar på detta sätt till ökad spänning mellan länder och upptrappning i området. Det är ett steg i fel riktning att gå med i spelet kring militär upprustning. Finländsk militär är även med i övningen fast inte heller Finland är med i NATO. Är detta ett steg i rätt riktning?

Ska vi göra något för att visa vår misstro för dessa förkastliga beslut eller ska vi fortsätta att se på TV och äta cheeseballs i soffan?
http://www.namninsamling.se/index.php?nid=3389
Vi på Åland kan också ta upp detta. Vi får se när detta kommer i tidningen. Sen smäller det. Men hur det smäller-ja-det är top secret! :D

Var just på inträdesförhör till ÅMI, Ålands musikinstitut.

Först skulle man spela en låt på piano. Jag spelade Mozarts pianokoncert nummer 21 "Elvira Madigan". Pianot skränade tyckte jag. Kanske jag tryckte ner pedalen för mkt xD Jag var inte alls van vid det, eftersom jag bara har en synt här hemma. Jag kom alltså av mig några gånger. Riktigt pinsamt.
Sen sa de att jag fick spela en till, kortare låt. Jag körde första delen ur Stormskärsmaja.
Sedan fick jag spela lite på gehör och göra klapptest.
Efter det fick jag återge toner som han spelade på piano och till sist sjöng jag Vem kan segla.

Väldigt osäker hur det gick, det där. Man får hoppas det bästa men förvänta sig det värsta. Så är det alltid i livet.

Som många vet var jag för några veckor sen i Forsmark och fick information om det planerade slutförvaret där. De lyckades inte hjärntvätta mig. Om ni vill se smakprov på det jag filmade finns det ännu på Åland24:

http://www.nyan.ax/aland24/?play=976&offset=10

Nu till den största frågan:

Är det okej att anlägga ett slutförvar i Forsmark bara några mil från åländskt territorium?

Som medlem i Aktionsgruppen för ett kärnkraftsfritt Åland måse jag medge att det möjliga beslutsfattandet är hutlöst. Ett godkännande innebär oerhörda risker för ålänningarna i framtiden. Jag må ha sagt det förut; det är inte frågan om det händer utan när det händer. Vid läckage kommer Ålands framtida befolkning vara tvungen till att snabbt evakueras. Vi ligger de fakto mitt i smeten. Inget i nordiska kärnkraftssammanhang har inga betydelser för Åland. Nordisk kärnkraft har alltså definitivt betydelse för Åland.

För fyra dagar sedan kunde man se det här på Åland24:
http://www.nyan.ax/aland24/?play=984
Och för tre dagar sedan det här på Nyan:
http://www.nyan.ax/nyheter/?news_id=43032
Ålänningar bör protestera. Det säger Staffan Westerlund, miljörättsprofessorn som företrädde flera hundra ålänningar i en tidigare process. Han menar att Åland har rätt att påverka beslutet eftersom beslutets effekt har gränsöverskridande verkan. Enligt svensk lag har vi rätt att göra det som enskilda individer. Finsk och åländskt spelar ingen roll.
VI ANTAR UTMANINGEN. Vi tänker protestera mot det hutlösa beslutet, som i godkännande skulle kränka ålänningarnas rättigheter. Vi är ålänningar och vi vill och ska känna oss makthavande över vårt eget. Så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara. Det kommer vi att se till.

Har otroligt lite arbete kvar med filmen. Nästa vecka är det klart. Här får ni se DVD-omslaget:

Torsdagar brukar inte vara så här livliga. Allt började redan då jag vaknade. Regnet smattrade på mitt fönster och jag vaknade till och med innan väckarklockan ringde. Läste tidningarna och insåg att kärnkraftsfrågan väcker stor debatt även bland det åländska folket. Jag undrar om vårt parlament vågar ta ställning till frågan eftersom vi har juridiska rättigheter att ge utlåtanden om frågan. Det menade den kloke miljövetaren Staffan Westerlund. Det är ju inte frågan om det sker utan när det sker läckage. Det är helt säkert, det sade även de på SKB(Svensk kärnbränslehantering) förrförra onsdan. Hoppas politikerna vågar inse detta.

Nåväl, sedan var det skola. På första timmen hade vi Anna-Linnéa i och med hennes kunskaper i kärnfysik. Hon visade slutet på filmen vi började se igår. När hon frågade något så var det typ bara jag som svarade. Alla andra i klassen var helt stumma i princip.

Sedan hade vi sista mattetimmen innan provet. Kalabaliken började så småningom gro. Kalabalik är förresten ett uttryck farmor väldigt ofta brukar använda. Förra veckan körde vi till exempel på västra utfarten där det var vägbygge. Plötsligt utbrast hon "Ja, här är det kalabalik".

Tredje timmen hade vi svenska. Vi enades på rasten innan vad vi skulle diskutera om i klassen för att slippa satsanalys. Vi diskuterade faktiskt igår också, fast då började Mari-Linn. Den här gången började Lucas och snacka om betyg i Gymnastik. Sen hängde jag på. Typ hela klassen tryckte in ett ord här och där. Jag förespråkade att man istället skulle bedöma det GODKÄND och ICKE-GODKÄND. Eva-Lotta verkade inte vara på min sida fast hon förut har sagt att man borde slopa hela betygssystemet. Jag, Lucas, Sophie, Louise och Mari-Linn verkade vara på samma sida. Undrar hur politikerna tycker. De har väl aldrig diskuterat det. Dagens kommentar kom från Mari-Linn. Det lät ungefär så här:

Men varför måste man gå i skola och arbeta och bli gammal och dö? Kan man inte bara strunta i allt och bara dö istället?

Massiva skrattanfall utbröt och satsanalysen trädde in.
På finskan skulle vi diskutera om frågor hon hade hittat på i grupper hon själv hade bestämt. Ganska tråkigt.
Religionen var spännande. Vi pratade om Buddha(som egentligen hette Siddharta Gautama). Vi fick åxå ut proven. jag fick 9 fast ja hade glömt boken i skolan. Slutsats: Internet ska inte underskattas. På timmen diskuterade vi filosofiska frågor. Jag gillar filosofi i samband med religionen. Eller är religion filosofi? Eller blir de tillsammans bara religionsfilosofi?

Skit samma, sen hade vi biologi. Här var det kalabalik! Olika grupper i klassen skulle ha ett litet föredrag om deras projektarbete. När Basti och Jockus skulle prata om miljön i Norden small de. Hårt. När de nämnde alla kalabalikfyllda effekter på växthuseffekten började jag lipa och betedde mig som en fyraåring som inte fått gå på potta. Ja så hemskt är det faktiskt om man inte tänker göra något snart(nu). Nåja, teater måste genomföras för att få ut budskap, haha.
Nu ska jag äta, greja lite på filmen och sen blir det att cykla till bibban på kärnkraftsmöte med gruppen Aktionsgruppen för ett kärnkraftsfritt Åland.

He det så bra!

Gjort ett roligt test som visade hur ens personlighet var i stora drag. www.se.41q.com/
Här är mitt resultat:

Praktiskt lagd, traditionell och välorganiserad. Fysiskt aktiv. Ointresserad av teoretiska frågor om du inte ser en praktisk tillämpning. Besitter en klar bild av hur saker och ting ska vara. Lojal. Arbetar hårt. Ofta ledare, med mycket god organisationsförmåga. “God medborgare” som värdesätter trygghet och lugn.

Haha, tolka det hur ni vill. Själv tror jag det överensstämmer. xD

Min vision är svår att uppnå eftersom alla måste samarbeta och kunna leva i harmoni med allt och alla. En dag ur mitt liv enligt min framtidsvision;

Jag öppnar mina ögon av solens varma sken. Jag stiger upp och inhalerar den friska luften medan jag avslappnat sträcker på mig. Jag ser den ljumma vårvinden svepa förbi mitt fönster utan något slags radioaktivt stoft. Fåglar kvittrar sig hesa och grönskan är i full blom. Jag klär på mig kläder med gott samvete, eftersom jag vet att fattiga barnarbetare inte har gjort dem i ogynnsamma förhållanden. Jag drar upp persiennerna för att låta ljuset flöda in och värma huset.
Sedan sätter jag mig i matsalen där möblerna är gjorda av sådan trä som inte har skövlats från djungeln eller andra olämpliga trakter där den biologiska mångfalden skulle ha rubbats. Alla möbler i mitt hus är så och det bästa är ju att möblerna håller sådan klass, att jag vågar bjuda hem folk.
Efter den smakliga måltiden, som inte var kravmärkt eller något annat eftersom man förutsätter att godheten övervinner kapitalismen, så cyklar jag till skolan. Vårvärmen berör mitt psyke liksom de miljövänliga elbilar som lugnt traffikerar byns gator. Bilarna stannar när jag ska korsa vägen och rattfylleri är något som man för länge sen glömt. Jag anländer till skolan. Mopedernas obehagliga buller berör mig inte mer. Mopederna har blivit miljövänligare och bullret har därför dämpats.
I skolan använder vi oss av ett modernare inlärningssätt där eleverna i större grad får dra slutsatser och ha synpunkter på olika frågor. Efter skolan cyklar jag hem. Jag får syn på stora vindkraftverk som snurrar som bara den. På hustak ser jag solpaneler som nästan bländar mig. Jag kommer ihåg dåtiden. Alla elproblem vi hade och hur vi försökte åtgärda dem. Och kärnkraften... Det som jag är glad för är att slutförvaringen håller tätt så länge jag lever. Det återstår bara att se om mina barn kommer att leva.
Min cykeltur hem präglas av glädje och ära för mina medmänniskor som har hjälpt mig att uppnå detta tillstånd, lika väl som jag har hjälpt dem. Håret fladdrar behagligt medan tankarna överrumplas av andra tankar.
När jag kommer hem äter jag ekologisk mat fri från farliga kemikalier och dricker vatten som inte är förorenat. Jag äter med glädje för jag vet att allt det jag äter är närproducerat och gynnar det åländska hederliga jordbruket.
Till slut paltar jag mig till sängs och somnar sakta in. När jag vaknar nästa dag inser jag att det inte var någon dröm. Så gör jag varje morgon.

Ojoj, det kommer vara länge tills det här är verkställt. Men denna "messianska tid" är inte helt omöjlig. Som sagt, alla måste hjälpas åt. Vi måste ta hand om moder jord, men inte minst ta hand om oss själva, människorna.

Jorden är till för oss. Eller så är vi till för jorden. Miljön är till för oss. Eller så är vi till för miljön. Eller så finns vi bara till utan att vara till för något. För då är man till för att kunna glädjas av livet.