Ett landskap är ett område vars karaktär är resultatet av och samspelet mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Samspelet är idag så, att mänskligt skapta faktorer inte alltid också gynnar de naturligt skapta. Mänskligheten konstateras nämligen ha förmågan att till sin natur tänka egoistiskt sedan urminnes tider för att trygga sin överlevnad. Detta medför obalans i det miljöekologiska perspektivet. Av denna grund skapades den europeiska landskapskonventionen med syftet att främja skydd, förvaltning och placering av landskap.

Åland är ett landskap men tyvärr genomsyras inte vårt gemensamma arbete av konventionens mål. Finland har i lag erkänt landskapet som en väsentlig beståndsdel i människornas omgivningar samt ett uttryck för mångfalden i deras gemensamma kulltur- och naturarv. Ålands lagting har likaså godkänt denna konvention.

På Åland planerar man att skövla och bebygga hektarvis av skog på Stornäset för ekonomiska vinstintressen. Dessa förryckta planer går stick i stäv mot konventionens mål gällande främjandet av allmänna naturvärden vare sig de anses vara unika eller "vardagliga".

Vi har alltså medgett att naturen är en viktig del av människornas livskvalité. Så låt oss därför följa och fortsättningsvis understöda den Europeiska Landskapskonventionen. Den finns ju till för vårt eget bästa.

Idag är det fredag, en dag som man borde ta det lite lugnt enligt en oskriven regel. Men nej då, jag kör på som bara annars. Jag har suttit vid datorn efter att jag skrev prov i skolan och gjorde ärenden. Jag har därefter sysslat med "sommarprojektet" som jag kallar det. Det är mycket jobbigare att skriva ut det; "Ungdomsfilmprojektet Fåglarna tittar på oss".  Just nu är vi i det stadiet, att vi ska engagera ungdomar till projektet. Information ska upp överallt för att alla ska få upp ögonen. Kanske du har sett någon affisch någonstans? Men nu ska jag passa på att informera här också! Om du har FB så kan du se evenemanget och anmäla dig där!


Är du ungdom och intresserad av att
göra film i sommar? Då är det dig vi söker!

Sx2 Productions har startat ett ungdomsfilmprojekt
som heter Fåglarna tittar på oss.Till projektet har vi tillsatt
projektledarna Simon Holmström, Simon Jansson, Joel Bergman och Malin Nyholm.

Till detta projekt behöver vi ungdomar som
vill lära sig att förbereda, spela in och efterarbeta film!
Du har bl.a. möjlighet att få vara
scripta, scenograf, sminkös, fotograf m.m.

Inspelningen av filmen kommer ske mellan 13 och 20 juli.

Vid anmälningar eller frågor, vänligen kontakta oss!
Anmäl dig senast den 20 juni.
Det är helt gratis!

info@sx2productions.com
www.sx2productions.com
+358 (0) 457 34 28 666

Människor ryggar ofta tillbaka vid ordet "energieffektivisering". De tror att man måste dra ner på välståndet. Men så är det inte alls. Små saker i livet kan ge stor verkningsgrad i det stora hela. Att spara el är tufft.

Dagens konsumtion i vår värld är hutlöst stor och onödig. Så gäller också om elen. Om alla använde lika mycket energi som vi, så skulle den totala energiförbrukningen på jorden fyrdubblas. Kol-, olje- och uranlager skulle ta slut fyra gånger så snabbt och belastningen på Moder Jord skulle skjuta i höjden.

Dagens energiproduktion är miljöfarlig på många olika sätt. Kol- och oljekraftverk spyr ut växthusgaser, kärnkraften lämnar efter sig högaktivt, dödligt avfall, vindkraftverk spräcka fladdermössens lungor och vattenkraften kan hämma den biologiska mångfalden. Vissa av dessa energiformer är dock miljösmartare än andra men man kan aldrig nå 0-punkten, då det aldrig skadar miljön. För det gör alltid det på något sätt. Så det allra bästa sättet att vara miljösmart på, är att vi drar ner på vår energikonsumtion. Det får också plånboken att dra på leendet.

Att släcka lampan är inte svårt, bara ett klick. Att dra ner på värmen är inte svårt, bara vrid lite. Att byta elleverantör är bara att ringa Ålands Vindenergi Andelslag. Att stänga av stand-by är bara en knapp. Bara små saker i livet som gör underverk då många gör det tillsammans.

Jag blir glad av att se ett vindkraftverk. Jag blir glad när jag ser släckta lampor mitt på dagen. Jag blir glad av bergvärme. Jag blir glad av solen som nu skiner in i mitt fönster och förser mitt rum med liv.

Den enorma ojämlikheten i världen är en av de största problem dagens världsliga politik måste tampas med. Sanna minna ord, det är inget roligt ämne. I århundraden har den maktgiriga och brutala västvärlden sugit ut resurser ur det idag fattiga samhället i speciellt Afrika. Så håller det på än idag. Automatiskt blir det att människor inte vill inse faktum och fortsätter leva som aldrig förr. Varför? Det har ju alltid varit så!

Så har nya myter skapats om fattigdomen. Felaktiga argument man vill skylla på för att "slippa undan". Allt för sin egen personliga fördel. Jag ska försöka bryta ner tre av dem i dagens inlägg.





Men om typ alla indiska familjer får en bil var, då skulle ju all olja sina snabbt.
Den rika minoriteten i världen förbrukar kontinuerligt mer än 95 % av alla naturtillgångar och orsakar de största utsläppen. Vi borde föregå med gott exempel och visa hur man gör samhället hållbart. De flesta människorna i utvecklingsländerna vill först och främst tillfredsställa sina grundläggande behov, det vill säga äta, dricka samt få en god vård och utbildning.

Fattigdom avskaffas genom handel och inte bistånd.
De fattigas ynkliga handel kan omöjligen mäta sig med den konkurrenskraftiga marknad som föreligger i vårt utvecklade samhälle. Fattigdomen i världen baserar sig delvis på den grymma världshandel som råder. Extra svårt är det för småbönder att få ut sina produkter. (Mitt tips till ålänningarna är att köpa sådana produkter från Emmaus.)
Jag skulle inte tro att en rättvis handel ens skulle avhjälpa fattigdomen för de länder som i dagsläget i princip inte har något att erbjuda marknaden. I de afrikanska delar söder om Sahara där det bor 700 miljoner i runda slängar, är exporten mindre än i Belgien med dess 10 miljoner invånare.
Vi måste börja styra upp trångmålet med ekonomiska bistånd för att få igång produktionen i de fattiga regionerna. Så utveklas deras handelskraft.

Hjälpen fungerar inte, vi har hållit på i mer än 40 år nu.
Man har märkt att det uppstår problem med bistånd. Vem ska få dem och hur fördelar man dem? Det blir ju aldrig jämlikt på det sättet som det försiggår idag. Således uppkommer lokala svårigheter. I många länder är demokratin ännu outvecklad. Allt kan försvåras av korruption. Därför behövs ännu mer pengar för att hjälpa ännu mer och också bota dessa lokala svårigheter.
Men ändå har de pengar som distribuerats gjort stor nytta. Barndödligheten har sedan 60-talet halverats, undernäringen har minskat med en tredjedel och barn utan utbildning har minskat från hälften till drygt en fjärdedel. All hjälp har visat sig behövas.

Matte är fascinerande, logiskt och så användbart i massor med olika situationer. Matte betyder vetenskap. Sådant som tilltalar mig, för det är inte rena rama flummerier, utan något som ofta kan påvisas. Vi kan undersöka sambandet mellan en cirkels omkrets och diameter till pi. Vi kan räkna en area och veta sidornas längd och så vidare.

Men vissa betraktar inte matten som någon vetenskap ändå. För matten är inte verifierbar experimentellt. Logiken ligger i stället kring resonemangen kring olika formler och dess härledningar. Det finns matematiker som betraktar matten som ett språk och konstform till skillnad från den diffusa benämningen "vetenskap". Visst kan jag hålla med. I stället för att förklara hur man tänker med långa textrader kan man bara skriva en liten formel. Vips så förstår en asiat en ålänning i resonemanget precis som med de latinska namnen på växter och djur. Det är konstigt att ogilla konst, ty livet är uppbyggt på det. Matte är en del av det vardagliga livet. Därför är det också konst.

Men matte är inte så svårt om man verkligen ger sig in i det. Det finns tydlig struktur och inga oklarheter uppstår oftast i de olika härledningarna om man mer eller mindre gräver i det. Annat är det med kemi, där olika teorier försöker bemästra varandra och skoleleverna måste lära sig en av dem bara för att skolan har bestämt så. Ord och inga visor.

Matematik präglar vårt liv. Matteboken är som vårt liv. Man försöker älta sig igenom alla uppgifter men i slutet får man reda på de rätta svaren, hur man borde ha gjort. Som vår mattelärare Tom brukar säga: "det är inte svaret som ger poäng, utan vägen till det". Så är livet.

Hoj i krutbåsen! Mycket händer just nu. (Som om jag inte skrivit den meningen förut.)

Filmprojektet löper på. Det börjar trilla in pengar till projektet. Vi väntar ännu på vad exempelvisEU-programmet Youth In Action och Ålands Kulturdelegation säger. Besked borde vi få under denna eller nästa vecka. För resten är snart vår hemsida klar!

Jag har idag varit på två möten. På det ena fick jag bestämma vilka bidrag jag tyckte var bäst i ung.ax-tävlingen och på det andra blev jag utsedd till ordförande för studeranderådet i Ålands Lyceum. Jag undrade först om jag kommer att ha tid med det. Trogna bloggläsare skulle i alla fall inte kunna sätta ihop mitt schema utan att ta bort något. Men jag är ju som jag är. Man har ett liv och ett uppdrag - att leva livet.

Naturen är vår egna spa-anläggning - helt gratis! Det bästa är att om man är snäll mot den, så vinner man på det själv. Win-win-situationer till all ära! Naturen får sjuka att tillfrisknaa snabbare och ger barnen bättre motorik. Den ökar vår kreativitet och koncentrationsförmåga. För många kan den också sänka blodtrycket på grund av den lugnande känslan naturen ger inverkan av.

Samhället är uppbyggt på att man ska avancera. Utveckling kallas det i folkmun. Mer korrekt: ekonomisk utveckling. Då får man oftast för sig att göra nästan vad som helst för ekonomisk vinstnytta. Skogsskövling är en sådan handling. Skogarnas arealer minskar världsligt sett. Regnskogarna är hårt drabbade och erosion och utarmning av näringsämnen är ett faktum. Det är inte bara djuren som mår dåligt av det, också vi människor.

Forskare tror att vi mår så bra av naturen på grund av människans "sena" utvekling. Kroppens biologi har inte hunnit med i anpassningen till den moderna livsstilen. Livsstilen fylld av stress och en uppsjö saker som måste göras hela tiden till följd av "utvecklingssamhället".

Vi torde nu förmå att inse det faktum, att vi tillhör naturen. Vi är en viktig del av det ekologiska systemet, en viktig del av den miljö vi lever i. Naturen är ett andrum som vi ärvt av våra förfäder och lånar av våra barn. Vi bör se till att vårda den väl. Så lever vi längre och lyckligare.

Allt har nog sin vetenskapliga förklaring. Så vill i alla fall jag tro, naturvetenskapare som jag är. Sådant som förbryllar kan bevisas på något sätt.

Ett ljud, klick eller två, kan medverka till att man tror att någon går i hallen. Men i själva verket var det torktumlaren som fick något fuffens för sig. Om du känner en plötslig temperaturförändring mitt i natten tror du att någon genomskinlig skepnad far emot dig i ren ilska. Fast du har kanske bara glömt köksfönstret öppet. Du kanske hör klor eller naglar skrapa mot ditt fönster. När du kollar ut så är det ingen där. Då är det troligen ett par kråkor som har fått för sig att leta efter mat. Man vill alltid innerligt tro det man får för sig.

Och inte att tala om trolleri! Alla vet att det har sin förklaring, fast det kan se lite mystiskt ut. "Hur gör han?" är första frågan, för man vet ju att det har någon förklaring.

Men lite svårare frågor då. Kunde Jesus verkligen gå på vattnet?

http://www.todaysbigthing.com/2010/05/10

Jesus kunde tekniken. För hur skulle det annars gå till liksom? Nu börjar jag förresten tänka på vad religionsläraren sade om detta fall. Om man skulle översätta just det skedet från de ursprungliga texterna så skulle man komma fram till två tolkningar. Antingen betyder det "går vid strandkanten" eller "går på vattnet". Men det är ju en annan femma sen igen. Jag vill gärna tro att han gjorde som snubbarna på filmen, när han begav sig till lärjungarna i den där historiska fiskebåten.

Men det är nog en sak jag inte kan förklara. Hur får tomten renarna att flyga på himlen?

Livsmedelsverket är en auktoritet, för att tangera ett tidigare läsvärt inlägg. Det är en institution som informerar om vilken kost som är rätt och fel. De är sådana som torde veta saker inom deras ämne, och därför ska man lita på dem. Men är det möjligt att de använder sina maktpositioner för egen nytta eller för något under ytan? Kan man lita på dem?

Som ett mantra påstår myndigheter att mättat fett är dåligt för kroppen. Därför ska man äta margarin i stället för äkta smör. En procent mjölk i stället för blåmjölken osv... Men många oberoende forskare menar att mättat fett är motståndskraftigare än omättat, mot skador av syreradikaler och peroxidation. Bara tanken att vi som barn ammade stora mängder av det mättade fettet ger oss en tankeställare. Människan behöver fett för att smörja sig med, smörja sin hjärnverksamhet och kroppens vävnader. Endast transfetter är skadliga, det säger WHO:s forskning som offentliggjordes i höstas.

Då får vi alltså två auktoriteter som går mot varandra. Vi människor står därför inför ett val. Accepterar vi margarin på bordet? En blandning av kemikalier så som färgämne och smakförstärkare som binds samman med ett cancerframkallande bindeämne.

Vi är människor som kan tänka själva. Vi är mer självständiga än någonsin förr. Därför borde man få välja det nyttigare alternativet, mättat fett.

Samma gamla vanliga träskmarksmarch. Det verkar vara svårt att välja mellan torget och Mariepark. Vi ungdomar gillar torget bättre. Men det verkar inte grannarna göra. Vissa verkar inte förstå hur stort och viktigt Rockoff är för ungdomslivet på sommarn. Eller så är det väl bara "inte på min bakgård". Som vanligt...

Dennis Jansson vill nu ha ett avtal med staden om Rockoff för framtiden. Avtal är ofta kompromisser. Då ska båda parter kompromissa. Jag tycker att Rockoff borde dra ner lite på volymen. För det finns faktiskt hörselkänsliga personer. Många har också ofta tinnitus. Jag tror nog att man hör musiken ändå fast man sänker med 10 dB. Och annars kan man variera ljudstyrkan beroende på vindriktning och andra faktorer.

Fast jag inte är ett speciellt stort Rockoff-fan tycker jag att man inte ska låta en av de största ungdomshändelserna på Åland slinka oss ur händerna.

Kärnkraftverken behöver bränsle, uran. Ett bränsle som tros finnas brytbar ännu något decennium till. Sen börjar fyndigheterna sina och priset höjs till så höga priser att kärnkraften inte blir lönsam längre. Tills dess måste vi se till att samhället försörjs av ett välfungerade energisystem byggt av förnyelsebara energikällor. Men helst skulle vi göra det så snabbt som möjligt. För bara uranbrytningen och bearbetningen av kärnbränslet bryter ner den vidunderliga skapelsen.

Många av arbetarna i dessa gruvor och anläggningar lider av cancer. Urbefolkningen, så som aboriginerna och indianerna, har fått mer cancer än någonsin sedan uranbrytningen tog fart. Man ser ett tydligt samband, visst?

Bara Sverige importerar totalt 300 ton anrikat uran per år från Australien, Ryssland och Namibia. Det sistnämnda är ett fattigt land vars anläggning förbrukar 40 000 kubikmeter vatten per dygn samt tusentals liter svavelsyra.

Hur kan man godkänna det här? Jo, för att allt är "certifierat". "Vi köper bara ifrån de företag som uppfyller våra krav gällande hälsa, miljö och säkerhet", menar Vattenfall. Då råder det inga som helst tvivel om att man börjar undra hurdana usla krav de ställer upp.

Det ska finnas någon eller några som ska leda oss. Så har man nog alltid resonerat. Det blir kaos utan någon sorts rangskillnad. För alla kan väl inte få göra som de vill? "Man ska lyda ledare och tacka dem för det viktiga arbete de utför."

Auktoriteter är sådana vi tror på. Varför skulle man inte tro på dem? De kan ju sina saker mycket väl. De kan basera sina påståenden på vetenskapligt bevisade fakta och/eller på erfarenhet. Det kan verka så i alla fall. Förut var det riktigt fint att vara doktor, professor, magister och så vidare. Efter årens lopp har mänskligheten i stället mer börjat lita på de som

• Talar högt och tydligt med välformulerat språk
• Innehar ett gott kroppsspråk
• Är ganska lång och har bra kroppsform (ansiktsform är viktig)
• Har vilja till ansvarstagande
• Ser ut att förstå och ha kunskap
• Har någon fin titel
• Har "rätt" hudfärg, stil, religion och politisk åsikt i ett visst samhälle

Auktoriteter är alltså människor med makt. Så därför är det motiverat att de ofta spottar ur sig:
- Jag vill inte motivera det här, lita på mig bara.
Så gör folket det.

En gång i tiden hade prästerna stor makt. I dagens samhälle vet vi allt dåligt de har gjort för samhället och man innehar således inte en lika stor tilltro till dem. En gång i tiden lydde man kungen och trodde han var Guds utvalde. I dagens samhälle vet vi att kungen inte alltid gjorde bra saker; ibland sådant som säkert inte heller Gud skulle förespråka. En gång i tiden trodde man på Hitler. I dagens samhälle vet vi vad han orsakade för lidande...



Genom att skapa en nytt förhållningssätt till dessa alla auktoriteter skapar vi en utvidgad tro på oss själva som enskilda individer. Vi har stor makt, större än vad vi tror. Om vi tar vårt förnuft till fånga, skulle vi lösgöra oss från tanken att den enskilda har mycket lite att säga till om. Våra åsikter kan spela roll, såväl som våra röster i olika val och underskrift på namninsamlingar. Också medlemskap i olika Facebook-grupper kan ge samma känsla av gemenskap och att man behövs. Vi behöver tro på oss själva allt mer. För om vi tänker riktigt djupt så inser vi att världsmedborgarna inte alls är några trasdockor.

Igår trodde jag bara jag hade ont i halsen på grund av pollen. Jag var nämligen till Stornäset och filmade in en liten reklamsnutt som säkert ska visas i en vecka i rad från och med nästa onsdag. Sälgen såg ut att vara riktigt i blom, jag trodde det var de jäklarna som förvärrade min tillvaro. Men förresten, är jag allergisk mot sälg?

Nej, jag vet bara att jag är allergisk mot alpollen, hundar (egentligen pollen som fastnar i deras hår) och vissa frukter. Dumt nog tog jag ett äpple efter exkursionen. Då började det irritera ännu mer.

Men allergi kan vara bra. Det läste jag i en av de senaste "Illustrerad Vetenskap", som jag prenumererar på. Det är på något sätt kroppens egna system för att motverka att cancerframkallande ämnen ska ta sig in i kroppen. För på pollen kan det ju fästa sig cancerogena partiklar och så vidare.

Det visade sig i morse (koden) att jag hade blivit förkyld. Trots att jag är naturvetare så tog jag inte mätvärden på hur många liter vattenlösning min näsa avgav. Jag är för dåsig.

Igår cyklade jag till stan och höra på lite talare och kanske köpa något på loppis. Jag tänkte inte vara där så länge. Men så var det någon filur som ville att jag skulle hjälpa till med att dela ut flygblad i den rikomfattande kampanjen "Rösta farväl till kärnkraft". Jaha, så var mina planer sabbade tänkte jag. Men så illa var det icke. Jag delade ut flygblad till exempelvis rektor Gyrid och spanskaläraren Helena. Perka ville inte ta emot. Senare lade vi fram ett bord och sålde lite saker. Vi har en ny hemsida också.

Jag hann kila iväg en liten stund och höra på Mia Hanström som talade om unga i samhället. Hon menar att ungdomar kan om de bara får chansen, vilket de inte alltid får i dagens samhälle. Jag håller helt med. Hade samma tankebanor också för ett år sedan, då jag och några kompisar kom så långt, att ett partiprogram blev skrivet.

Senare igår fick jag höra på lite skrämmande fakta. Jag var nämligen på en föreläsning om cancerkluster kring tyska kärnkraftverk. Risken för att drabbas av cancer om man bor i en radie av 5 km kring ett kärnkraftverk var betydligt högre än om man inte gjorde det. Och förmodligen sker detta också i de nordiska kärnkraftverken (huvudsakligen kokvattenreaktorer som i t.ex. Forsmark).

Nog för idag.