Jag kunde tyvärr inte delta i Poetry Slam i helgen eftersom jag firade farsdag i Brändö. Men när jag läste dagens tidning så vet jag inte om det skulle locka så värst mycket heller. Nog fanns det där nog några guldstenar enligt mina aningar, men tänk vad arg man skulle kunna bli av att få lyssna på hatiska, samhällsföraktande dikter? Och det värsta, dessa vinner priser!! Så här är det: man kommer ingen vart med att uttrycka den enorma, svulstiga irritationen på hur vårt samhälle fungerar dåligt och hur människans onda sidor förs fram. Man vinner inget på det.

Med poesin vill man uttrycka sina känslor och funderingar, jo jag vet. Men varför då alltid ta upp "det onda"? Jag blir oerhört arg av att gång på gång se hur samhället runt omkring mig börjar te sig, hurdan uppväxtmiljö vi skapar för våra barn och inte minst, vad vi förstående vuxna vågar utsätta oss själva för. Samhällets humörsvängningar gungar i takt med jävulens visa, och jag vill inte klappa takten.